Uppnå u-värde under 1.0: Fönster för passivhusstandard

Varför jaga det sista tionde u-värde?

I ett uppvärmt hus passerar värme genom väggar, tak och – inte minst – fönster. Ju lägre U-värde, desto mindre förlust. Boverkets riktvärde för åretruntbostäder är att nya fönster bör ligga på högst ca 1,2 W/m²K, och i praktiken finns idag många 3-glaslösningar som når 0,9 W/m²K eller lägre. Därmed hamnar vi i området som ofta förknippas med Passivhusstandard för fönster.

Det är just detta steg – från traditionellt “godkänt” till U-värde under 1.0 – som kan ge den största Energibesparingen över tid. Går du från äldre tvåglas med U≈3,0 till moderna fönster kring U≈1,0 minskar de fönsterrelaterade värmeförlusterna på ytan med upp till omkring 30 %. Den effekten känns i plånboken, men också i vardagskomforten nära fönstret.

Vad betyder u-värde – i praktiken?

U-värdet anger hur mycket värme (W) som läcker per kvadratmeter vid en grads temperaturskillnad. Två konsekvenser är extra viktiga i valet mot Passivhusstandard:

• Lägre U-värde minskar kallras. Den upplevda temperaturen vid soffor och sängar nära fönster blir jämnare.
• Lägre U-värde ger jämnare inomhusklimat. Drag minskar när glaset håller högre inneryttemperatur.

Ett kuriosum är att utvändig morgonkondens kan synas på mycket välisolerade 3-glas under kalla, klara nätter. Det är inget fel – tvärtom ett tecken på att värmen stannar inne.

Vägen till u-värde under 1.0 – komponent för komponent

Att nå U-värde under 1.0 handlar om detaljer som samverkar: glas, distans, gas, karm och – inte minst – anslutningen mot väggen.

Glaspaketet

• Tre rutor med två mellanrum fyllda med gas (ofta argon) bromsar värmeflödet. 3-glas rekommenderas som standard i svenska åretruntbostäder.
• Lågemissionsbeläggningar (lågem) på glasens ytor minskar strålningsvärmetransporten.
• Varmkant-distans runt glaspaketet höjer kantzonstemperaturen, vilket minskar kallras och kondensrisk.

Karm och båge

• PVC-profiler med fler än 5 kammare isolerar effektivt.
• Trä/alu-komposit kombinerar träets isolering inne med aluminiumets väderskydd ute.
• Aluminium kräver termiska brytningar för att inte leda värme; korrekt uppbyggda system ger hög prestanda och mycket lång livslängd.

Anslutningen – där u-värdet vinns eller förloras

Ett toppfönster kan tappa sin potential om montaget brister. Fackmässig metodik är att:

• Såga ur den gamla karmen i sektioner (kontrollerad demontering).
• Klosssa i lod/våg; kilar ska inte täcka förborrade fästhål.
• Dreva/foga spalten karm–vägg (mineralull eller fogskum).
• Lägga sekundärt fuktskydd – ofta butyltejp – som leder ut inträngande vatten.
• Montera bleck med ordentlig lutning och täta gavlar; ytterfoder får inte spikas i karmen.

Det är i den här detaljzonen som skillnaden mellan en teoretisk och verklig Energibesparing avgörs.

Tabell: Byggstenar bakom u-värde under 1.0

Passivhusstandard i vardagen – vad innebär det?

Begreppet Passivhusstandard kopplas ofta till hela byggnader, men på fönsternivå handlar det praktiskt om att pressa U-värdet så långt som möjligt utan att kompromissa med funktion och hållbarhet. För de flesta bostäder betyder det 3-glas med väl optimerade profiler – och ett montage som respekterar byggnadens fukt- och värmeteknik. Med U-värde under 1.0 blir rumsklimatet lugnare, temperaturen jämnare och känslan vid glasytan mer “neutral”.

I äldre hus med U≈3,0 är hoppet störst; här kan Energibesparing på fönsterytan uppgå till den där nämnda storleksordningen, vilket märks direkt i årsenergin.

Materialval vid låga u-värden – estetik, livslängd och tco

Valet mellan PVC, trä/alu och aluminium är inte bara en smakfråga; det påverkar också hur väl fönstret håller sina toleranser – och därmed sin prestanda – över tid.

• PVC: prisvärt, minimalt underhåll, 30–40 år livslängd; flerkammarsystem ger mycket god isolering.
• Trä/alu: naturlig insida, underhållsfri utsida; 40–50 år; mycket god isolering och låg skötsel.
• Aluminium: robust, 60–80 år; kräver termisk brytning men ger utmärkt formstabilitet och smala ramar.

På total ägandekostnad (TCO) spelar livslängd och underhåll stor roll. Därför är det klokt att låta Passivhusstandard och långsiktig Energibesparing väga tungt tillsammans med estetik och budget.

Ekonomi: När lönar sig låg-u mest?

Investeringskalkylen är enkel i sin logik: högre prestanda kostar mer i material, men sparar energi varje dag i många år.

• Installationskostnaden (arbetet) ligger typiskt på 2 500–5 500 kr per fönster.
• ROT-avdrag ger 50 % skattereduktion på arbetskostnaden, direkt på fakturan, om villkoren uppfylls.
• För en normal villa med ca 15 fönster landar totalbudgeten ofta kring 100 000–150 000 kr före ROT.

Eftersom arbetsdelen är likartad oavsett material och prestanda, blir ROT en tydlig tröskelsänkare för att välja bättre glas och profiler – det vill säga att sikta på U-värde under 1.0 och därmed nå Passivhusstandard-nivåer.

Exempel: Tre vägval mot u-värde under 1.0

Scenario A – Budgetoptimerad uppgradering

• PVC 3-glas med varmkant och lågem.
• Fokus på tät, fuktsäker installation.
• Resultat: låg investering, tydlig Energibesparing och mjukare inomhusklimat.

Scenario B – TCO-optimerad premium

• Trä/alu 3-glas, U kring 0,9–1,0, lågt underhåll.
• Lång livslängd + stabil prestanda → hög TCO-vinst.

Scenario C – Design och stora glasytor

• Aluminium med termiska brytningar, slanka ramar.
• Passar stora partier och modern arkitektur – utan att kompromissa med U-värde.

Installationen – den dolda nyckeln till prestanda

Även ett fönster som på pappret kvalar in till Passivhusstandard kan förlora sin poäng om montaget brister. En professionell sekvens ser ut så här:

1. Demontering: frilägg foder; såga den gamla karmen i sektioner och lyft ur utan att skada smygar.
2. Klossning: ställ nya karmen på bottenklossar; kilar inne–ute som möts; rikta noggrant i lod/våg.
3. Infästning: karmskruv enligt mönster; dra inte för hårt – fixera utan deformation.
4. Drevning/fog: fyll springan jämnt; kontrollera ljusinsläpp vid besiktning.
5. Sekundärt fuktskydd: tejpa kritiska skarvar med butyl eller likvärdigt för att leda ut vatten.
6. Bleck och avslut: rätt lut, täta gavlar, och fäst bleck mekaniskt; spika inte ytterfoder i karmen.

Det här är inte detaljer “för ordningens skull”. Det är riskpunkterna där reklamationer uppstår – och där Energibesparing går förlorad om man slarvar.

Vanliga fallgropar på vägen mot låga u-värden

• Överdriven tilltro till produktbladet. U-värdet gäller hela fönstret, inte bara glaset – och montaget påverkar helheten.
• Fel klossning. Kilar som täcker fästhål, eller en karm som inte står i lod/våg, ger skevhet och otäthet.
• Brist på sekundärt fuktskydd. Utan butyltejp (eller likvärdigt) kan inträngande vatten stanna i väggen.
• Bleck utan lut och med otäta gavlar. Klassisk orsak till fuktproblem – och försämrad funktion över tid.
• DIY utan marginaler. Felmått, bristfällig drevning och icke-fuktsäker detaljering äventyrar både prestanda och garanti.

Checklista: Så specificerar du fönster nära passivhusnivå

Teknik

• 3-glas med lågem + varmkant.
• Deklarerat U-värde under 1.0 (hela fönstret).
• Karmprofil med flerkammarsystem eller termisk brytning.

Montage

• Demontering med sågning i sektioner.
• Klossning inne–ute, noggrann riktning, korrekt infästning.
• Drevning + sekundärt fuktskydd (butyltejp).
• Bleck med lut och täta gavlar; fotodokumentera.

Ekonomi & kvalitet

• ROT-upplägg tydligt.
• CE-prestandadeklaration, gärna P-märkning.
• Montagegaranti omkring 3 år och dokumenterad egenkontroll.

Frågor och svar – kort om vardagliga funderingar

Måste jag alltid sikta på U≈0,9?
Inte alltid, men det ger den största långsiktiga Energibesparingen och bäst komfort – särskilt om du byter från äldre tvåglas. Passivhusstandard på fönsternivå är ett robust mål för uppvärmda bostäder i Sverige.

Är 2-glas någonsin vettigt?
I fritidshus med låg energianvändning kan 2-glas med isolerruta räcka. För åretruntboende rekommenderas 3-glas som standard.

Spelar materialvalet stor roll för U-värdet?
Ja – genom profilens isolering (kammare/brytningar) och hur väl den håller toleranser över tid. PVC, trä/alu och aluminium kan alla ingå i lösningar mot U-värde under 1.0, med rätt uppbyggnad.

Är takfönster ett undantag?
Takfönster kräver särskilda system (tätkrage, intäckning, dränering) och oftast bygglov/anmälan. Prestandan kan vara hög, men montagekraven är striktare för att undvika läckage.

Tabell: Material, livslängd och typisk tillämpning vid låga u-värden

Så arbetar vi – från målbild till mätbar effekt

1. Behovsanalys – vi ser över husets energiläge, komfortproblem och designmål.
2. Specifikation – U-mål, glasuppbyggnad, varmkant, beslag och materialval mot Passivhusstandard.
3. Offert & ROT – tydlig uppdelning material/arbete, ROT-hantering och tidsplan.
4. Fuktsäker installation – demontering, klossning, infästning, drevning och sekundärt fuktskydd enligt anvisning.
5. Egenkontroll & överlämning – foton, täthetskontroll och skötselråd; montagegaranti ca 3 år.

Sammanfattning: Ett system, inte bara ett glas

Att nå U-värde under 1.0 är fullt möjligt idag – och rimligt för de flesta som vill framtidssäkra sin bostad. Hemligheten är att se fönstret som ett system: 3-glas med lågem och varmkant, profiler som bryter köldbryggor, och ett montage som både tätar och leder bort fukt. Resultatet är Passivhusstandard-nivåer av komfort och Energibesparing som håller i decennier. Lägg till ROT som halverar arbetskostnaden och en metodisk egenkontroll, och du har en investering som är lika rationell på papperet som i vardagen.

Vi hjälper dig hela vägen – från första målbild till sista kontroll av blecklutning – så att dina fönster levererar den prestanda du har betalat för, år efter år.